Publicerad den Lämna en kommentar

Dagen ger ENOK:s CD ”Ännu finns tid” 4 av 5 D

Recension: Innovativa texter som svänger

Urban Thoms har lyssnat på Thomas “Enok” Enochssons skiva “Ännu finns tid”

Av Urban Thoms06 november 2021 12:55

ENOK (Tomas Enochsson) "Ännu finns tid" (Maj 2021) skivomslag.
ENOK (Tomas Enochsson) ”Ännu finns tid”. (Pressbild)

Enok

“Ännu finns tid”

(Talking Music)

Betyg: 4

Under artistnamnet Enok har låtskrivaren och artisten Tomas Enochsson, en gång med i gruppen Badmintons, hittat ett musikaliskt flöde som passar honom som handsken. Tillsammans med producenten Paul Biktor Börjesson har han mejslat fram ett sound som lyfter fram den passionerade berättarröst som är hans alldeles egna. Kompbandet är också nytt med bland andra Pelle Claesson, Ted Hector och Viktor Buck.

Fyra singelsläpp i sommar från Tomas Enochsson

De popdoftande melodierna är gedigna och känns bitvis både trallvänliga och medryckande. Men musik i alla ära, det är Enoks texter som är det centrala i hans låtsnickrande. Det är betraktelser som bottnar i samtiden samtidigt som de färgas av en djup längtan efter att vår tids människor ska få möta Jesus Kristus som frälsare och fredsmäklare i sina liv. Jag uppfattar det som en passion som Enok hoppas väcka också hos sina lyssnare.

En del av texterna känns rent ut sagt innovativa. Lyssnar bara på lovsång är inte bara skivans starkaste spår rent musikaliskt, det är också en fiktiv fundering över hur det skulle kunna te sig i en relation där den ena parten, i det här fallet kvinnan, en dag helt oväntat kommer hem och berättar att hon har blivit frälst. Enok skildrar berättelsen ur mannens perspektiv och han är, milt sagt, oroad över vart detta ska leda. Det svåraste, en inkännande sång som utan att använda orden tar upp abort och skilsmässa, är ett annat exempel som befäster Enoks berättarskicklighet.

Gudlåtar är hans melodi

Själv längtar jag efter att på bred front få se ännu mer av den här formen av textskrivande, oväntade vinklar där allt inte bara är halleluja, men där hoppet samtidigt är odiskutabelt närvarande och väcker funderingar och längtan.

Enok verkar dessutom ha kommit in i ett kreativt flöde för i dagarna släpper han ännu fler låtar med samma band men med den lilla skillnaden att då finns även Mats Ronander med på munspel. Enok förtjänar all uppmärksamhet!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *